^{1. Inledning}

Introduktion av dagens första föreläsning och föreläsarna

Anneli Ivarsson, moderator

Välkommen till Kunskapsveckan och Umeå universitet

Rektor Tora Holmberg

När elever har olika behov – hur får vi lärmiljön att fungera för alla?

Malin Ekesryd Nordström & Erica Isberg

I det här passet får du kunskap om skolans uppdrag kring inkludering, tillgängliga lärmiljöer och mångfald. Med utgångspunkt i aktuell forskning får du nya perspektiv på ledarskap och bemötande i en komplex skolvardag – som kan ge stöd för att utveckla din undervisning

Min syn på vilken kunskap för livet jag fick i min funktionsvarierade skolgång

Felix Swahn

En personlig berättelse om att växa upp i skolan med autism – om anpassning, inkludering och att hitta sin plats.

Frågestund och diskussion

Malin Ekesryd Nordström och Erica Isberg 

Avslutning

Anneli Ivarsson, moderator

^{19.  Elevers hälsa}

Läsa, räkna, hoppa, rulla – Vad gör en fysioterapeut inom skolan?

Kristin Hjorth & Cecilia Edström

En fysioterapeut kan i samverkan med elevhälsoteamet främja elevernas fysiska och psykiska välbefinnande för ökad trivsel, lärande och gymnasiebehörighet.

Tobak och nikotin – aktuellt läge och metoden ”ANDTS på schemat” som testas i några kommuner i länet

Jeanette Carlsson

Kan ANDTS på schemat hejda tsunamin av vitt snus och vapes i Västerbottens skolor?

Övervakning av hela ekosystem via luftburet DNA

Per Stenberg

Genom att analysera DNA från veckovisa prover som samlats in över hela Sverige sedan 1960 talet kan vi övervaka alla organismgrupper – från mikrober till däggdjur – i både vatten- och landmiljöer, över flera decennier.

Växters inre cirka 24-timmars klocka och fenologi 

Maria Eriksson

Träd, liksom alla växter, förlitar sig på en inre biologisk klocka för att samordna tillväxt och utveckling med sin omgivning.

Avloppsvatten blir till plast

Christiane Funk

Vår ökade användning av plast har under åren skapat stora miljöproblem. 

Sustainable architecture

Cornelia Redeker

Both how we build and how we inhabit our built environment today offers enormous potential to positively impact our ecological footprint. 

^{23. Övergångar + Fjärr- och hybridundervisning}

Övergångar inom grundskolan ur ett lärarperspektiv.

Josefin Ånger

Föreläsningen tar sin utgångspunkt i olika sätt att förstå övergångar inom skolan, med fokus på övergången från mellanstadiet till högstadiet. 

Undervisning i fjärr- och hybridsammanhang

Simon Skog

Föreläsningen kommer att beröra likheter och skillnader mellan fjärr- och hybridundervisning och med utgångspunkt i ett lärarperspektiv behandla möjligheter och utmaningar vid genomförande av undervisning.

^{24. Demokrati}

Att utbilda framtidens aktiva samhällsmedborgare

Patrik Johansson

Demokrati handlar om mer än att rösta vart fjärde år. Den behöver människor som vill, kan och vågar delta i samhällslivet. 

Hinduismer och buddhismer i nutiden: Moderna och politiska aspekter av religiositet

Anna-Pya Sjödin

Föreläsningen ger en inblick i politiska och sociala aspekter av hinduismer och buddhismer i nutiden.

_{Målgrupp: Högstadie- och gymnasielärare}

^WORKSHOP

Lärarens guide till digital historia – Familia och Tabellverket i undervisningen

Maria J Wisselgren & Elina Nordung Omnell

Hur kan historien bli något eleverna inte bara lär sig om – utan faktiskt utforskar? 

^{OBS! Passet hålls på Curiosum}

Jordbävningsingenjörerna - kreativa konstruktioner med hållfasthet och hållbarhet 

Mika Sinclar & Helena Näs

Hur kan vi använda skapande och teknik för att förstå och påverka vår framtid? 

^{OBS! Passet hålls på Bildmuseet}

Konst som ställer frågor om AI – samtidskonst som resurs i skolan

Maria Sundström, museivärd och konstpedagog på Bildmuseet.

Vem har egentligen makten när AI tar plats i våra liv? 

_{Målgrupp: Pedagoger i alla ämnen som undervisar på alla åldersnivåer}

^{OBS! 12:30-16:00}

Att undervisa om och med AI: möjligheter och utmaningar 

Dimitri Coelho Mollo & Eva Mårell-Olsson

Hur ska man undervisa om vad AI är och hur AI-system, såsom chattbotar, fungerar? 

_{Målgrupp: Lärare på högstadie- och gymnasienivå}

^{31. Härskarteknik och tystnadskultur}

^{OBS! Passet är endast 45 min}

Från dolda maktspel till ett starkare samarbete

Annakarin Nyberg

Härskarteknik och maktspel - mellan kollegor såväl som mellan elever och personal - sliter på skolans arbetsmiljö. 

Bacman: bringing a game of war and alliance to the classroom

Josephine Solowiej-Wedderburn & Gabrielle Beans

This workshop explores how games can open up new ways of thinking, learning, and engaging with complex ideas across subjects and age groups.

From Leaves to Light: Sustainable Materials for Future Technologies

Jia Wang

Our daily life relies heavily on advanced materials.

Cirkularitet från laboratorium till praktik – hur hänger kemi och juridik ihop med värmeverk?

Nils Skoglund

Det finns flera krav på cirkularitet och hållbarhet men samhället hittar fortfarande vägar att nå till långsiktiga lösningar.

^{OBS! Passet är 45 min}
Skolgården – en mångfacetterad plats

Maria Rönnlund

Skolgården är en självklar del av skolan i dagens samhälle. 

^{36. Religion}

^{OBS! Medtag egen dator till passet.} 

Samisk religion

Olle Sundström

Med utgångspunkt i att den nya läroplanen för gymnasieskolan (Gy25) specificerar att man inom religionskunskap, nivå 2, bl.a. ska undervisa om ”religiösa föreställningar och praktiker hos urfolk i Sverige och i omvärlden”

_{Målgrupp: I första hand lärare i religionskunskap, historia och samhällskunskap}

Aktuell historieforskning vid Umeå universitet 

Flera olika forskare

Kom och ta del av vad historikerna vid Umeå universitet hittat i källorna!

_{Målgrupp: Grundskola, gymnasium, bibliotekarier samt historieintresserade studenter vid Umeå universitet}

Sashikobroderi – geometri med nål och tråd

Karin Ahlenius och Manya Raman-Sundström

Sashiko är en broderiteknik från Japan som har använts i århundraden för att laga och förstärka kläder. 

^{39. Inledning}

Nya möjligheter i ditt arbete som lärare – det här är på gång 

Lars‑Erik Lauritz, Kristina Lejon & Ola J Lindberg 

Hur kan samarbetet mellan skola och universitet bidra till din egen utveckling och till din undervisning? 

^{43. Kognitionsvetenskap & prov}

Lärandeprocessen:  Kognitionsvetenskap för lärare

Bert Jonsson

Föreläsningen ger en introduktion till hur kognitionsvetenskap kan bidra till att förstå och utveckla undervisning i klassrummet.

Vad är egentligen ett bra prov? Några ord om att utforma och kvalitetsgranska bedömningssituationer i skolan

Jonathan Wedman

Ett bra prov är ett bra prov. Detta gäller såväl skriftliga som praktiska och muntliga prov. Men vad betyder egentligen ”bra” i sammanhanget och hur kan man ta reda på om de bedömningssituationer man utformar i skolan håller högre eller lägre kvalitet?

^{OBS! 45 min}

Vad är klimatanpassning och varför är det viktigt? 

Carina Keskitalo

Föreläsningen ger en orientering om klimatanpassning som åhöraren själv skulle kunna anpassa för olika målgrupper. 

Hur hittar ett läkemedel rätt i kroppen?

Anna Linusson

Hur vet läkemedlet vad det ska göra? Och hur hittar det rätt i kroppen?

Från ax till limpa – hur upptäcker vi framtidens antivirala läkemedel?

Mikael Elofsson 

Hur går det egentligen till att utveckla nya läkemedel – och varför tar det så lång tid?

Elever presterar bättre – men lär sig mindre? AI och det osynliga tappet i klassrummet 

Anna Lodén

Vad händer med lärandet när elever inte längre behöver söka – utan får svar direkt? Generativ AI förändrar inte bara hur elever arbetar, utan vad de faktiskt lär sig. 

Kryptografi – från romarriket till modern kommunikation

Henrik Gustavsson

Dagens digitala samhälle bygger på säker och tillförlitlig kommunikation med hjälp av kryptografi.

Vad händer i filosofin idag?

Nils Franzén & Bram Vaassen

Vad gör filosofer? Vilka är de stora frågorna inom filosofi idag?  Och hur undervisar man om dem? 

Under det här passet ger tre Umeåfilosofer ett smakprov på några av de mest brännande frågorna inom filosofin idag. 

_{Målgrupp: Lärare i filosofi och intresserade lärare i relaterade ämnen}

Vad är egentligen fascism?

Lena Berggren

Föreläsningen ger en presentation av fascismens grundläggande politiska idéer med utgångspunkt i det fascistiska Italien, Nazityskland och mellankrigstidens Sverige.

Vad kan diktaturer lära oss om demokrati?

Lena Berggren

Med utgångspunkt i 1900-talets många historiska exempel på högerextrema, socialistiska och fascistiska diktaturer diskuteras om det finns några mönster i vad som händer när diktaturer upprättas.

_{Målgrupp: Främst lärare i historia och samhällskunskap på högstadiet, gymnasiet och inom vuxenutbildningen, men även andra som vill få stöd i demokratifrämjande arbete i skolan}

Bedömning av praktiska kunskaper i hem- och konsumentkunskap – utmaningar och möjligheter

Cecilia Lindblom & Linda Berggren

Aktiviteten består av en föreläsning och efterföljande diskussioner utifrån ett pågående forskningsprojekt om hur praktiska prov i hem- och konsumentkunskap genomförs och bedöms.

^{OBS! Passet hålls på Curiosum}

OpenSpace – ett pedagogiskt verktyg för utforskande av rymden

Marianne Eik & Nova Halldal

OpenSpace är ett gratis verktyg som med astronomiska data ger möjlighet att utforska hela det kända universum, från jorden via solsystemet, exoplaneter, galaxer och så långt ut som mänsklighetern kunnat samla in data.

Historieundervisning i VR: Utforska historiska källor från slaget vid Visby

Elisa Serrano & Mattis Lindmark

Denna workshop introducerar en VR-prototyp utformad för gymnasiets historieundervisning.

_{Målgrupp: Främst gymnasielärare i historia, men även andra som är intresserade av VR och lärande}

^{54.  AI}

Ronja som förebild för AI i utbildning

Mikael Wiberg

AI - artificiell intelligens utmanar rådande former för att bedriva utbildning. I denna omvandling känner många en osäkerhet och oro för vilken roll AI ska spela i undervisning, lärande och examinationer.

Digital demokrati i klassrummet: Från källkritik till maktanalys i AI-eran

Alex Örtegren

Källkritik är viktigt – men är det tillräckligt för att förbereda unga för demokratiskt deltagande när algoritmer styr vad de ser, AI påverkar hur de tänker, och deras data är tätt sammankopplad med ekonomisk-politiska strukturer?

Att förhålla sig till en ockupationsmakt – kollaboration och samarbete i Trondheim 1940-45 och andra ockupationer

Martin Hårdstedt

Det finns anledning att sätta händelserna i Norge i perspektiv med andra ockupationer historiskt och i vår samtid.

Föreläsningen vänder sig till alla som är intresserade av det förflutna och otidsbundna frågor om hur vi människor agerar under ockupation. Vad driver en människa att bli en landsförrädare? Vad är en ockupation?

_{Målgrupp: Alla som är intresserade av det förflutna och tidlösa frågor om hur människor agerar under ockupation}

Drama som metod – i arbete med skönlitteratur och berättelser

Malin Larsson

Att arbeta med drama som metod kan, t.ex. i arbete med skönlitterära texter och berättelser, bidra till en fördjupad förståelse av en texts tematik, handling och budskap.

_{Målgrupp: Lärare för låg- och mellanstadiet}