Välkommen till FobasNT

För att delta på båda dagarna så ska du välja både pass 2 och 40.

Anmälan

Forum för forskningsbaserad NT-undervisning - FobasNT

Träffa lärare och forskare som vill utveckla naturvetenskaps- och teknikundervisning från förskola till gymnasium. FobasNT26 den 27-28 oktober är en del av Kunskapsveckan vid Umeå universitet. 

Huvudtalare

Maria Berge, Umeå universitet.

Humorns kraft i klassrummet - varför den är viktig och vad vi bör undvika

"Den där känslan när vi skrattar tillsammans i klassrummet är magisk, men hur når vi dit? Nästan all humor i klassrummet sker i stunden ihop med eleverna, det är därför humor är komplext för att inte säga omöjligt att lära ut. Skämt i naturvetenskaps- och teknikundervisningen kan stärka lärande och gemenskap, men speglar också sammanhanget där de uppstår."

Så beskriver Maria Berge presentationen hon kommer att hålla vid FobasNT26 i Umeå. Hon är professor i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Umeå universitet. I sin forskarkarriär har hon intresserat sig för inkluderings- och exkluderingsprocesser inom undervisning. Speciellt har hon fokuserat på humorns roll, hur skämt kan skapa gemenskap och bidra till lärande men också exkludera.

Sebastian Björnhammer, nationell ULF-samordnare.

Att utveckla kunskap tillsammans

Sebastian Björnhammer är nationell ULF-samordnare, doktor i naturvetenskapsämnenas didaktik och affilierad forskare vid Linköpings universitet. Han kommer att föreläsa i Umeå och Karlstad.

Presentationen handlar om kunskapsutveckling med fokus på delaktighet, inflytande och medskapande i vetenskapliga processer. Utifrån ett elevperspektiv diskuteras möjligheten att påverka kunskapsprocesser i det naturvetenskapliga klassrummet. Utifrån lärares och andra skolprofessioners perspektiv diskuteras hur praktiknära forskning i samverkan kan bidra till utvecklingen av utbildningsväsendets kunskapsbas. Han kommenterar dagarna:

"Jag ser fram emot att få ta del av intressanta presentationer där nya fynd, metoder och perspektiv kan överraska och utmana. Jag ser även fram emot samtalen om undervisning och kunskapsutveckling."

Hur kan forskning bidra till att utveckla undervisning?

Diskutera med kollegor

FobasNT riktar sig till verksamma i förskola/skola, forskare, lärarutbildare och relaterade myndigheter och organisationer från hela Sverige. Forumet har ett tydligt forskningsfokus men det är framför allt en plats för samtal och utbyten mellan skol- och forskarvärlden där alla bidrar. Vi bjuder in till samtal och utbyten av tankar, idéer och kunskap. på så sätt bidrar alla till forumets genomförande.

Tisdag

Pass 2

08:30

Registrering med kaffe och macka 


09:30 | NAT.D.320

Välkomnande föreläsning av huvudtalare Maria Berge, Umeå universitet


10:30

Gruppsamtal


11:30

Lunch


12:30

Parallella presentationer, se mer nedan

1a) NAT.D.410 (Westman, Ottander, Näs)
1b) NAT.D.320 (Jansson, Kubsch, Eriksson)

14:00

Posterpresentationer och fika


15.00-16.00 | NAT.D.320

Modererat samtal med huvudtalare Maria Berge

Onsdag

Pass 40

09:00 | NAT.D.320

Föreläsning av huvudtalare Sebastian Björnhammer, nationell ULF-samordnare


10:00

Gruppsamtal


10:45 

Parallella presentationer, se mer nedan

2a) NAT.D.300 (KRC)
2b) NAT.D.340 (Bodin, Åkesson-Nilsson)
2c) NAT.D.320 (STEM)

11:45

Lunch


13:00 | NAT.D.320

Modererat samtal med huvudtalare Sebastian Björnhammer


14:00 

Kaffe


14:30-16:00 | NAT.D.320

Kungliga vetenskapsakademiens lärarpristagare föreläser, se mer nedan

27 oktober

Parallella presentationer 1a

I denna session presenteras projektet ”Inkluderande NO-undervisning i skolor med socioekonomiska utmaningar". Det syftar till att utveckla naturvetenskaplig undervisning i grundskolan för att stärka och bibehålla elevers intresse för ämnena. Bakgrunden är att intresset för naturvetenskap ofta minskar under grundskolan och att tidigare fortbildningsinsatser för lärare haft begränsad effekt.

Projektet genomförs vid en skola där eleverna har lägre sannolikhet för gymnasiebehörighet än genomsnittet, utifrån Skolverkets statistik. Under perioden 2025–2028 utvecklas lektioner genom forskningscirklar där forskare samarbetar med lärare i årskurs 4–6. Lektionerna prövas och dokumenteras därefter. Arbetet utgår från ramverket vetenskapligt kapital och en lärarhandledning baserad på brittisk forskning, vilka prövas som didaktisk modell i svensk skola. Data från den första cykeln har samlats in och analyserats med fokus på hur vetenskapligt kapital stödjer undervisningsplanering och på elevers upplevelser av undervisningen.

Projektet "Finns det plats för förundran i grundskolans NO-undervisning" syftar till att bidra med ny kunskap om och hur NO-undervisning kan utformas på ett sätt som både passar skolans målstyrda verksamhet och ger plats för elever att förundras över naturvetenskapligt ämnesinnehåll. I denna session presenteras två delstudier:

  1. En Delphi-studie om synpunkter på förundrans roll i vetenskaplig praxis och naturvetenskapsundervisning hos intressenter inom olika områden av naturvetenskap och naturvetenskapsundervisning: forskare i naturvetenskap, utvecklare av naturvetenskapliga läroplaner och lärarutbildare inom naturvetenskap.
  2. Resultat från formativa interventioner som genomförts i tre klasser (åk 4-6) kommer att presenteras. Under lektionerna uttryckte eleverna många olika känslor. Uttryck för förundran kunde knytas till estetiska upplevelser och undervisningsupplägg som gav eleverna utrymme att fördjupa sig.

Deltagarna får möjlighet planera för undervisning med plats för förundran.

Hur kan kollegialt samarbete och formativa interventioner bidra till mer undersökande och meningsfull NO-undervisning i låg- och mellanstadiet? I denna session presenteras en praktiknära forskningsstudie där fem F–6-lärare följs som tillsammans utforskar utomhusundervisning och praktiska arbetssätt i naturvetenskap.

Resultaten visar hur erfarna lågstadielärares mod och handlingsutrymme inspirerar kollegor i mellanstadiet att släppa läroboksstyrning och ta undervisningen ut i närmiljön. Samtidigt synliggörs spänningar mellan teori och praktik kopplade till tid, resurser och styrdokument. Presentationen belyser hur förundran, ämnesintresse och didaktiskt mod kan stärkas genom gemensamt professionslärande.

Parallella presentationer 1b

Obs! Denna presentation hålls på engelska.

Energi binder samman fysik, kemi och biologi, men energiprincipen är svår att förena med vardagserfarenheter. Bilen stannar, batteriet tar slut, kaffet kallnar. Många elever landar därför i att energi förbrukas, och den föreställningen sitter kvar långt upp i skolåren.

En undervisning som betonar överföring av energi mellan system, snarare än omvandling mellan energiformer, flyttar elevens uppmärksamhet från vad energi är till vart den tar vägen. I ett sådant upplägg införs också fält, som ger energin någonstans att befinna sig under överföringen. Energiöverföringsmodellen (ETM) är den representation som bär arbetet: system ritas som rutor, överföringar som pilar, och eleven avgör själv var systemgränsen ska gå.

I denna session presenteras evidensen för vad upplägget gör med elevers förståelse. Därefter prövar deltagarna modellen på egna vardagsfenomen och jämför sina diagram, följt av diskussion om var i progressionen upplägget hör hemma.

Skalor är en viktig del i naturvetenskap, till exempel när små skalor används för att förstå kemiska och cellulära processer och stora skalor för att förstå astronomiska avstånd. I denna session presenteras en forskningsstudie med olika grupper som utfört en aktivitet där de rangordnat stora och små objekt, till exempel universum, stjärna, planet, människa, virus och proton. Syftet är att utforska vilka strategier som används och beskriva skillnader mellan en grupp som har naturvetenskaplig expertkompetens (forskare i rymdfysik och mikrobiologi) och en grupp som har ett didaktiskt fokus (lärarstudenter med inriktning åk 4-6).

Strategier som används och skillnader mellan grupper har betydelse för hur vi förbereder blivande lärare att stödja utvecklingen av elevers rumsliga tänkande och användning av skalor. Studien indikerar att en kombination av faktakunskaper och strategiska resonemang, möjligheter till kroppsliga upplevelser, samt konkreta redskap för att byta mellan linjär och logaritmisk skala är viktiga faktorer.

Kan rymden få elever att bli mer nyfikna, tänka större och samtidigt röra sig mer?
Absolut! Men hur gör vi det i praktiken?

Som gymnasielärare och lärarambassadör för ESERO Sverige förenar jag ESA:s rymdresurser – och de möjligheter vi har med vår rymdverksamhet i Sverige - med svensk undervisning. Tillsammans med elever och lärare, både på min egen skola och genom skolnätverk runt om i Sverige, utvecklar, anpassar och testar vi undervisning där naturvetenskap, teknik, AI, problemlösning och fysisk aktivitet möts i verkliga utmaningar.

Under 20 minuter tar jag er med från internationella rymdprojekt till svenska klassrum och visar hur rymden kan bli en språngbräda för ämnesövergripande lärande, rörelseglädje och framtidstro. För varför nöja sig med att lära om rymden när vi kan använda den för att utveckla lärandet här på jorden?

28 oktober

Parallella presentationer 2a

På hemsidan chesse.org (eng) hittar du kortfattad och aktuell information om riskbedömning, ansvarsfrågor och kemikaliehantering, anpassad för skolans undervisning. Där finns även en introduktion till grön kemi och exempel på ”gröna” laborationer. Sidan uppdateras fortlöpande på engelska, finska, norska, slovenska och svenska. Idén är att lärare ska få verktyg för att känna sig kompetenta och trygga när de hanterar hanterar kemikalier relaterade till sin undervisning.

För att underlätta användningen av hemsidan utvecklar vi nu webbaserade övningar. Genom att verksamma lärare och medarbetare på universitet i Finland, Norge, Slovenien och Sverige har provat ut materialet i flera omgångar vågar vi påstå att innehållet är relevant. Några så kallade ”Educational Resources” finns publicerade på engelska på hemsidan. Under den här presentationen kommer vi att ge en kort inflygning till hemsidan och därefter blir det möjlighet att prova på några övningar.

Parallella presentationer 2b

I denna session presenteras en forskningsstudie som undersöker hur scenariobaserat arbete, generativ AI och critical making i makerspace kan användas i lärares kompetensutveckling inom STEM och hållbarhet. 40 lärare deltog i olika upplägg där de i tvärvetenskapliga grupper utvecklade framtidsscenarier och byggde prototyper utifrån teman som hållbara samhällen och ljusföroreningar.

Resultaten visar att prototypbaserat arbete ökar engagemang, samarbete och kreativ problemlösning. Generativ AI fungerade som stöd för idéutveckling och breddade perspektiv, medan prototyper gjorde komplexa frågor konkreta och relevanta för undervisning. Studien pekar på att kombinationen stärker lärares didaktiska kompetens och möjligheten att arbeta med hållbarhetsfrågor i klassrummet.

Elektrokemi och redoxreaktioner är svåra områden i gymnasiekemin eftersom elever ofta har svårt att koppla symboliska representationer till processer på partikelnivå. Detta leder till missuppfattningar om laddningar, elektronrörelser och vad som utgör en redoxreaktion. Varken traditionella modeller eller digitala animationer ger alltid tillräckligt stöd. Genom att tydliggöra elektroners rörelse kan fysiska modeller ge elever en mer intuitiv grund att bygga vidare på, något som är av stor betydelse när eleverna ska lära sig kemi.

I denna session presenteras en forskningsstudie som undersöker hur lermodeller kan stödja förståelsen. Två gymnasieklasser arbetade antingen med lera eller enbart symboliskt. Lermodellerna gav bäst resultat vid identifiering av redoxreaktioner och elektronöverföring. Alternativa förståelser minskade, men terminologin utvecklades inte nämnvärt. För att överbrygga representationsklyftor i elektrokemin behöver modellering kombineras med explicit undervisning om partikelnivå och begrepp.

Parallella presentationer 2c

I samhället efterfrågas kompetens inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Skolverket arbetar utifrån detta med STEM-uppdrag som bidrar till att genomföra en STEM-strategi för Sverige. Denna presentation ger perspektiv på varför STEM–kompetens är viktigt och hur man kan se på detta i relation till undervisningen i skolan. Presentationen redovisar också faktorer som kan stärka elevers intresse för STEM-ämnen, såväl i undervisningen som i organisationen av skolans verksamhet och när det gäller möjligheter till kompetensutveckling. En kort uppdatering om skolreformerna ges också.

Hur kan målen i Sveriges STEM-strategi omsättas i stöd som når hela vägen till skolan? Denna presentation ger en inblick i STEM-delegationens uppdrag och arbete för att stärka förutsättningarna för att fler unga ska utveckla intresse och kunskaper inom STEM samt söka till och fullfölja utbildningar inom dessa områden. Med perspektiv från både grundskolan och gymnasieskolan belyses vägen från nationell strategi till skolans vardag. Vilken betydelse har samordning mellan myndigheter, skolhuvudmän, lärosäten, näringsliv och andra aktörer? Och vad behövs för att insatserna ska bli långsiktiga, tillgängliga och användbara för skolorna?

Föreläsningar av 
Kungliga vetenskapsakademiens lärarpristagare 
28 oktober


Mottagare av Ingvar Lindqvistprisen föreläser 

Ingvar Lindqvistprisen är Vetenskapsakademiens lärarpris. De delas varje år ut till lärare som genom entusiasm, nya idéer och engagerande arbete stärker elevers intresse för matematik och naturvetenskap. Ingvar Lindqvistprisen delas ut till lärare och lärarlag i grundskolan och gymnasiet inom ämnesområdena matematik, fysik, kemi, biologi, naturkunskap eller NO. Fyra pristagare föreläser på FobasNT26, se mer nedan.

Var ”föddes” nollan? Varför har februari 28 dagar? Hur blev ”bråk” ett matematiskt begrepp? Dessa frågor och fler kommer att besvaras under presentationen som hålls av Doris Lindberg, lärarpristagare i matematik 2009, Carlssons skola (grundskolan), Stockholm.

Ge dina elever ett nytt och kraftfullt redskap för att lösa problem i matematik. Under presentationen visar Cecilia Christiansen hur de använder Blockmodellen i skolan. Presentationen hålls av Cecilia Christiansen, lärarpristagare i matematik och kemi 2000, S:t Eriks Katolska skola (högstadiet), Enskede.

Hur gör man ett ämne där relativitetsteori, kvantfysik och termodynamik möts begripligt utan att förenkla bort fysiken? Kristoffer Åberg berättar om varför han skrev "Svarta hål: en liten handbok på svenska", hur ett personligt projekt växte till en bok och hur han har arbetat med text, matematik och visualiseringar för att göra några av universums mest extrema fenomen mer greppbara. Presentationen hålls av Kristoffer Åberg, lärarpristagare i fysik, 2025, Vialundskolan (högstadiet), Kumla.

Denna presentation handlar om undervisning inom matematik och kemi som har sin grund i tydlighet, struktur och förväntningar samtidigt som strävansmålet är att ha effektiva klassrumssituationer som synliggör lärandet. Ann-Kristine Norman, lärarpristagare i matematik 2026, Strömbackaskolan (gymnasiet), Piteå.